When in Venice
Kategori: Allmänt
God kväll, kära vänner!
På grund av extrem lathet och tjall med internetuppkoppling kommer inläggen för onsdag och torsdag i dag.
I onsdags började dagen ännu en gång med en söt frukost. När magarna var mätta och våra utsidor presentabla drog vi oss mot vaporettohållplatsen för att invänta båten till Murano. Efter att ha bevittnat ännu en halt duva i flertalet minuter (se tisdagens inlägg) kom vaporetton som tog oss till Fundamente Nove där vi bytte till en vaporetto som tog oss den resterande biten till Murano.
Murano är en ö som ligger ungefär 1,5 km från Venedig. Det tog knappt en timma med vaporetto ut till ön, exkl. tid för båtbyte. Tidigare var glasmästerierna förlagda på huvudön Venedig, men på grund av brandrisken flyttades dem ut till Murano år 1291. Sedan dess har glasbruk varit en viktig näring. Det första som mötte oss när vi gick av båten var mycket riktigt ett glasmästeri, där vi fick bevittna glasblåsarkonsten hanteras av vana händer. Efter detta ägnade vi dagen åt att gå runt i säkert femtio olika glasbutiker där de sålde smycken, skålar, dricksglas, skulpturer, manchettknappar och mycket annat. Huvuddelen av glasbutikerna sålde äkta muranska glasföremål (glasföremål som är blåsta på Murano bär ett guldfärgad klistermärke eller en speciell stämpel) och till vår fröjd hade nästintill varje butik hittat sin egna stil och nisch. Alltifrån klassiska till mer utsvävade designer mötte oss i de olika byggnaderna. Vissa hade t.ex. inslag av äkta guld, vilket gjorde att de var snordyra.
Efter några timmars strövande och diverse shopping köpte vi varsin glass och satte oss vid hamnen för att kika på förbipasserande människor och duvor. De sistnämnda fick även en och annan smakbit, men det uppskattades inte av några turister intill oss. Så vi gjorde vad varje klok människa hade gjort, väntade tills de hade gått och fortsatte sedan att mata de bevingade vännerna.
När klockan började bli sen rörde vi oss hemåt. När sedan våra magar började kurra föll lotten på en pizzeria som såg trevlig och välbesökt ut. Jag och Petra beställde varsin sallad och Kajsa en pizza. Några minuter sedan fick vi boktavligt talat äta upp våra förväntningar när två salladsskålar (alltså såna skålar i vilka man serverar sallad till familjemiddagar) till hälften packade med sallad, och sedan de olika tllbehören ocharmigt slängda ovanpå. Kajsa fick i sin tur in en äkta italiensk pizza utan tomatsås vilken hade en djup och genuin känsla av ingenting. Så där satt alltså jag och Petra, med axlarna lyfta till taket för att kunna räcka ner i den otroligt opraktiska skålen, och Kajsa som åt ingenting. Inte den mest lyckade middagen. Vi tryckte i alla fall i oss så att vi blev någorlunda mätta och lämnade 0 kr i dricks.
Resten av kvällen ägnades åt en promenad i mysiga Lido för Kajsa och Petra, samt packande.
Fina Murano
Glas, glas, glas!
Mangoglass, om nom nom!
Lev och må!
/two tragic trevliga tourists